{"id":481,"date":"2011-01-29T21:07:03","date_gmt":"2011-01-29T20:07:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.gustav.net\/wordpress\/?page_id=481"},"modified":"2011-02-26T20:43:27","modified_gmt":"2011-02-26T20:43:27","slug":"heavy-metal","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/www.gustav.net\/?page_id=481","title":{"rendered":"Metal Genrer"},"content":{"rendered":"<p><strong>Heavy metal<\/strong> eller bara\u00a0metal\u00a0\u00e4r en\u00a0musikgenre, dvs. stil eller stilart inom\u00a0h\u00e5rdrock, vilken i sin tur har utvecklats i en m\u00e4ngd subgenrer, till exempel\u00a0thrash metal\u00a0och\u00a0power metal.<\/p>\n<p>&#8220;Heavy metal&#8221; anv\u00e4nds ofta synonymt med\u00a0h\u00e5rdrock. I\u00a0England, h\u00e5rdrockens hemland, anv\u00e4nde man begreppet hard rock (h\u00e5rd rockmusik) f\u00f6r musik som spelades av\u00a0Cream,\u00a0Jimi Hendrix,\u00a0Deep Purple,\u00a0Led Zeppelin\u00a0med flera under det sena\u00a01960-talet. N\u00e4r heavy metal etablerades som begrepp i b\u00f6rjan av\u00a01970-talet, kom vissa h\u00e5rda rockband som Deep Purple, Led Zeppelin,\u00a0Budgie,\u00a0Judas Priest\u00a0och\u00a0Black Sabbathsnart att g\u00e5 under det nya begreppet. P\u00e5 svenska kallades heavy metal f\u00f6r h\u00e5rdrock, och fansen f\u00f6r h\u00e5rdrockare, men det gick ocks\u00e5 att s\u00e4ga heavy metal-fans.<\/p>\n<p>Tidiga influerande\u00a0amerikanska\u00a0band var\u00a0Sir Lord Baltimore\u00a0(bildades\u00a01968) och\u00a0Steppenwolf\u00a0(1967). Tydlig var den lite aggressivare tonen med f\u00e4rre klassiska ackordf\u00f6ljder och mer fokus p\u00e5\u00a0riff\u00a0och gitarrmangel.<\/p>\n<p><a name=\"toc\"><\/a><\/p>\n<p><strong><span style=\"color: #ffffff;\"><a name=\"Historik\"><\/a>Historik<\/span><\/strong><\/p>\n<p><em><span style=\"color: #ffffff;\"><a name=\"1970-talet\"><\/a>1970-talet<\/span><\/em><\/p>\n<p>Heavy metal utvecklades ur\u00a01960-talets\u00a0h\u00e5rda rockmusik. Black Sabbath, Deep Purple,\u00a0Budgie\u00a0och Led Zeppelin la grunderna f\u00f6r heavy metal med sina tunga riff.\u00a0Thin Lizzy\u00a0med frontfiguren\u00a0Phil Lynott\u00a0som startade i slutet av 60-talet hade sin storhetstid under 70-talet och har influerat m\u00e5nga h\u00e5rdrocksband.<\/p>\n<p><em><span style=\"color: #ffffff;\"><a name=\"1980-talet\"><\/a>1980-talet<\/span><\/em><\/p>\n<p>Under\u00a01980-talet\u00a0hade band som\u00a0Iron Maiden,\u00a0Kiss,\u00a0Scorpions,\u00a0Judas Priest\u00a0och\u00a0Guns N&#8217; Roses\u00a0stora kommersiella framg\u00e5ngar, medan grupper som\u00a0Venom, svenska\u00a0Bathory,\u00a0Celtic Frost,\u00a0Megadeth,\u00a0Metal Church\u00a0och\u00a0Metallica\u00a0var stora band inom de mer nyare subgenrerna black metal, death metal och thrash metal.\u00a01980-talet\u00a0var fr\u00e4mst\u00a0NWOBHM- och\u00a0hair metal-bandens tid, och troligen metals kommersiellt sett mest framg\u00e5ngsrika tid.\u00a0Grungens\u00a0genomslag under\u00a01990-talets\u00a0b\u00f6rjan avslutade abrupt denna storhetstid, och under \u00e5terstoden av decenniet f\u00f6rde metal ett mer undanskymt liv, f\u00f6r att p\u00e5\u00a02000-talet\u00a0\u00e5ter f\u00e5 ett uppsving. S\u00e5 gott som alla heavy metal-genrer r\u00e4knar dock 1980-talet som en nyckelperiod.<\/p>\n<p>Bland nytillkomna subgenrer finner man den mer aggressiva stilen\u00a0thrash metal, den f\u00f6rsta av de\u00a0extrema genrerna. D\u00e4r dominerade banden\u00a0Metallica\u00a0(album som\u00a0Master of Puppets),\u00a0Slayer\u00a0(bland annat\u00a0Reign in Blood),\u00a0Megadeth\u00a0(bland annat\u00a0Peace Sells&#8230; But Who&#8217;s Buying?) och\u00a0Anthrax,\u00a0(Among The Living)\u00a0medan \u00e4ven andra som\u00a0Overkill\u00a0och\u00a0Sepultura\u00a0slog igenom. I\u00a0Tyskland\u00a0framtr\u00e4dde\u00a0Kreator,\u00a0Sodom\u00a0ochDestruction. Thrash Metal var ett globalt fenomen, med band fr\u00e5n ungef\u00e4r vartenda Amerikanskt eller europeiskt land. Banden fr\u00e5n USA tog mycket av sin fr\u00e5n NWOBHM v\u00e5gen och spelade den snabbare med mycket punkinfluenser. Destruction fr\u00e5n Tyskland till exempel startade upp fr\u00e5n b\u00f6rjan som ett Heavy Metal band som hette &#8220;Knight of Demon&#8221; men efter bara en vecka b\u00f6rjade spela mer likt Venom, ett av de st\u00f6rsta mer &#8220;r\u00e5a&#8221; banden p\u00e5 den tiden.<\/p>\n<p>\u00c4ven\u00a0doom metal, som har sina r\u00f6tter i\u00a0Black Sabbaths\u00a0l\u00e5ngsammare h\u00e5rdrock, r\u00e4knar 1980-talet som en viktig tid. Amerikanska\u00a0Saint Vitus,\u00a0Pentagram\u00a0och\u00a0Trouble, svenska\u00a0Candlemass\u00a0samt brittiska\u00a0Cathedral\u00e4r av m\u00e5nga ansedda som den tidiga doomens mest centrala band.<\/p>\n<p>S\u00e5v\u00e4l\u00a0progressive metal\u00a0som\u00a0power metal\u00a0r\u00e4knar ocks\u00e5 1980-talet som ett betydelsefullt decennium. Exempel p\u00e5 power metal \u00e4r\u00a0Helloween\u00a0och\u00a0Yngwie Malmsteen.<\/p>\n<p><em><span style=\"color: #ffffff;\"><a name=\"1990-talet\"><\/a>1990-talet<\/span><\/em><\/p>\n<p>1990-talet var en tid d\u00e5 allt fler\u00a0black metal- och\u00a0death metal-band tr\u00e4dde fram.\u00a0Darkthrone\u00a0och\u00a0Mayhem\u00a0skapade n\u00e5gra av black metals viktigaste alster. Svenska\u00a0Entombed\u00a0skapade med albumet\u00a0Left Hand Pathett av den tidiga\u00a0d\u00f6dsmetallens\u00a0mest epokg\u00f6rande album. I\u00a0USA\u00a0lades grunderna f\u00f6r den amerikanska\u00a0death metal-scenen av band som\u00a0Death,\u00a0Morbid Angel\u00a0och\u00a0Deicide. Denna sorts d\u00f6dsmetall kallas \u00e4ven Florida-d\u00f6ds, eftersom banden ofta h\u00e4rstammade fr\u00e5n Florida.\u00a0At The Gates\u00a0skapade\u00a0G\u00f6teborgsd\u00f6ds\u00a0och utmanade p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt Florida-d\u00f6dsens dominans, efter dem f\u00f6ljde bland andra\u00a0In Flames.<\/p>\n<p>En kortare period av 1990-talets senare h\u00e4lft hade\u00a0nu-metal\u00a0och\u00a0rap-metal\u00a0stora framg\u00e5ngar.\u00a0Korn,\u00a0Limp Bizkit\u00a0och\u00a0Slipknot\u00a0attraherade m\u00e5nga lyssnare. Dessa band fick enormt mycket kritik av de som var fans av den mer gamla skolan av Heavy Metal. \u00c4ven idag \u00e4r dessa inte en riktig del av h\u00e5rdrocksv\u00e4rlden, om man ser p\u00e5 musikens del. En stor m\u00e4ngd band, kanske fr\u00e4mst p\u00e5 det amerikanska skivbolaget\u00a0Roadrunner Records, bildades och \u00e5tnj\u00f6t en tids popularitet.\u00a0Marilyn Manson\u00a0hade stora genombrott under 90-talet och attraherade lyssnare med flertals album och man kan s\u00e4ga att gruppen \u00e4r i genren Heavy Metal\/Shock Metal<\/p>\n<p>Gothic metal\u00a0uppstod under 1990-talet ur death och doom metal. Inom denna m\u00f6rka, deprimerande och melodiska typ av metal anv\u00e4nds ofta vacker och ljus kvinnos\u00e5ng sida vid sida med\u00a0growls. Pionj\u00e4rer inom genren anses vara\u00a0Paradise Lost, med albumet\u00a0Gothic.<\/p>\n<p>I slutet av 1990-talet uppkom det omtvistade begreppet\u00a0symphonic metal. Dessa band h\u00e4mtade ibland inspiration ifr\u00e5n\u00a0gothic metal, ibland ifr\u00e5n\u00a0power metal\u00a0och inte minst fr\u00e5n symfonisk musik. N\u00e4mnv\u00e4rda exempel \u00e4r\u00a0Within Temptation\u00a0och\u00a0Nightwish.<\/p>\n<p><strong><span style=\"color: #ffffff;\"><a name=\"Kultur\"><\/a>Kultur<\/span><\/strong><\/p>\n<p>Heavy metal har ofta klassats som\u00a0subkultur, i motsats till\u00a0mainstream, den dominerande popul\u00e4rkulturen. Stereotypen \u00e4r en\u00a0ton\u00e5ring\u00a0som utf\u00f6r\u00a0headbanging\u00a0och skruvar upp volymen. Denna stereotypbild har anv\u00e4nts i popul\u00e4rkulturen. Men m\u00e5nga aspekter av heavy metal har \u00e5 andra sidan efter fyrtio \u00e5r med h\u00e5rdrock blivit mainstream inom rockmusiken &#8211; \u00e5tminstone i v\u00e4stv\u00e4rlden. Band som Deep Purple, Led Zeppelin, Black Sabbath, Iron Maiden, Hammerfall, Metallica m.fl. tillh\u00f6r \u00e5r 2010 knappast subkulturen l\u00e4ngre utan snarare mainstreamkulturen. Eftersom gr\u00e4nserna har t\u00e4njts och metal inte l\u00e4ngre tvekl\u00f6st \u00e4r subkultur kunde ett band som Lordi vinna Eurovision Song Contest 2006.<\/p>\n<p>2001\u00a0f\u00f6rbj\u00f6d\u00a0Jordanien\u00a0alla\u00a0Metallica-album, b\u00e5de gamla, nya och kommande. I m\u00e5nga andra l\u00e4nder har specifika skivor och\/eller metalband f\u00f6rbjudits.<\/p>\n<p>Vid\u00a0Eurovision Song Contest 2006\u00a0vann den h\u00e5rdrocksinfluerade musikgruppen\u00a0Lordi, fr\u00e5n\u00a0Finland, med sin l\u00e5t\u00a0Hard Rock Hallelujah. Detta var inte vad m\u00e5nga v\u00e4ntat sig i\u00a0Eurovision Song Contest\u00a0som i alla tidigare \u00e5r dominerats av\u00a0popmusik.<\/p>\n<p><strong><span style=\"color: #ffffff;\"><a name=\"K.C3.A4nnetecken\"><\/a>K\u00e4nnetecken<\/span><\/strong><\/p>\n<p>K\u00e4nnetecknande f\u00f6r metal \u00e4r utvecklingen ifr\u00e5n traditionell\u00a0rocklyrik\u00a0mot en st\u00f6rre fokus p\u00e5 ondska,\u00a0krig, brutalitet,\u00a0v\u00e5ld\u00a0och n\u00e4rliggande \u00e4mnen, vilket \u00e4r s\u00e4rskilt tydligt inom de extrema subgenrerna\u00a0death metal\u00a0ochblack metal. L\u00e5ttexterna omfattar dock allt ifr\u00e5n\u00a0k\u00e4rleksballader\u00a0till detaljerade skildringar av\u00a0patologiska\u00a0unders\u00f6kningar och det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e4lla ett allm\u00e4nt omd\u00f6me om\u00a0tematiken, d\u00e5 denna behandlar alla t\u00e4nkbara omr\u00e5den.<\/p>\n<p>N\u00e5got som dock \u00e4r typiskt f\u00f6r heavy metal-grupper \u00e4r musikinstrumenten.\u00a0Elbas,\u00a0trummor\u00a0samt en eller tv\u00e5 (distade)\u00a0elgitarrer.\u00a0Synth\u00a0och andra\u00a0klaviaturinstrument\u00a0f\u00f6rekommer hos vissa grupper, men oftast inte.<\/p>\n<p><strong><span style=\"color: #ffffff;\"><a name=\"Heavy_metals_musikteori\"><\/a>Heavy metals\u00a0musikteori<\/span><\/strong><\/p>\n<p>Heavy metal k\u00e4nnetecknas bland annat av fr\u00e5nvaron av de traditionella\u00a0ackordf\u00f6ljder\u00a0(s\u00e5 kallad\u00a0visharmonik) som h\u00e5rdrocken delar med mer traditionell rock och\u00a0popul\u00e4rmusik\u00a0\u00f6verhuvudtaget. I st\u00e4llet \u00e4r l\u00e5tarna oftamodala\u00a0med\u00a0kvintackord\u00a0eller\u00a0mollackord, men n\u00e4stan aldrig\u00a0durackord. En typisk l\u00e5t i e-moll kan till exempel r\u00f6ra sig mellan ackorden E5, F#5 och G5 (femackord (kvintackord) \u00e4r samma sak som ackord med utesluten\u00a0ters). Typiskt \u00e4r att l\u00e4gga m\u00e5nga (till exempel 16) takter p\u00e5 varje ackord med ett\u00a0riff\u00a0som upprepas hela tiden. Sedan flyttas allt upp till exempel ett helt tonsteg fr\u00e5n E5 till F#5 f\u00f6r att senare falla tillbaka. Att en hel\u00a0vers\u00a0eller annat l\u00e4ngre parti i en l\u00e5t kan ha bara tv\u00e5 ackord \u00e4r ingen ovanlighet. Observera att n\u00e4r ackord p\u00e5 tonartens ters f\u00f6rekommer \u00e4r det n\u00e4stan alltid molltersen (som i exemplet ovan med G5) eftersom den underliggande skalan \u00e4r i moll. Vad g\u00e4ller skalans\u00a0septima\u00a0\u00e4r den (om den f\u00f6rekommer) ofta l\u00e5g, vilket skulle motsvara D5 i v\u00e5rt exempel.<\/p>\n<p><strong><span style=\"color: #ffffff;\">K\u00e4lla:<\/span> <a title=\"Wikipedia\" href=\"http:\/\/sv.wikipedia.org\" target=\"_blank\">Wikipedia<\/a><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Heavy metal eller bara\u00a0metal\u00a0\u00e4r en\u00a0musikgenre, dvs. stil eller stilart inom\u00a0h\u00e5rdrock, vilken i sin tur har utvecklats i en m\u00e4ngd subgenrer, till exempel\u00a0thrash metal\u00a0och\u00a0power metal. &#8220;Heavy metal&#8221; anv\u00e4nds ofta synonymt med\u00a0h\u00e5rdrock. I\u00a0England, h\u00e5rdrockens hemland, anv\u00e4nde man begreppet hard rock (h\u00e5rd rockmusik) f\u00f6r musik som spelades av\u00a0Cream,\u00a0Jimi Hendrix,\u00a0Deep Purple,\u00a0Led Zeppelin\u00a0med flera under det sena\u00a01960-talet. N\u00e4r heavy metal [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-481","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.gustav.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/481"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.gustav.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.gustav.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gustav.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.gustav.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=481"}],"version-history":[{"count":9,"href":"http:\/\/www.gustav.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/481\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":521,"href":"http:\/\/www.gustav.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/481\/revisions\/521"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.gustav.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=481"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}